livet är sött för Sverige utan euron

finansministerns snub höjde mer än ett ögonbryn. Han brukade vara en stark Euro-supporter. Nu avfärdade han Europeiska unionens gemensamma valuta som marginell betydelse för det ekonomiska välståndet. Trots allt, kom inte den nya center-höger svenska regeringen till makten i September förra året och lovade en mer pro-EU-hållning efter år av ljummet entusiasm från Socialdemokraterna?

vid det informella mötet mellan EU: s finansministrar i Berlin den 20 April sade Borg: ”Jag tycker inte att Sverige borde ha bråttom att gå med i euron. Det finns ingen avgörande nackdel att stanna utanför så länge vi är beredda att hålla ordning i de offentliga finanserna och föra en god ekonomisk politik som lockar investeringar.”

den 39-årige före detta bankekonomen, som sportade sitt varumärke örhänge och ponnysvans, medgav att han själv hade överskattat de negativa effekterna på ekonomin att hålla kronan när han förespråkade ett ” ja ” till euron i Sveriges folkomröstning 2003. Den populära omröstningen förkastade den gemensamma valutan, med 56% emot och 42% för.

Nu, sola i soliga tillväxtsiffror, Sverige ser inte mycket behov av att ansluta sig till euron. År 2006 växte den svenska ekonomin med 4,4% av bruttonationalprodukten (BNP), en ökning från 2,9% 2005, enligt siffror från Internationella valutafonden. Euroområdet å andra sidan var överlycklig över att den efterlängtade återhämtningen äntligen drev BNP-tillväxten till 2.6% förra året, upp från 1.4% i 2005.

år av platt tillväxt och out-of-control budgetunderskott i de tre viktigaste euroområdets ekonomier Tyskland, Italien och Frankrike har undergrävt eurons attraktionskraft i den svenska befolkningens ögon.

” det verkar vara mer av ett fall där ett antal länder som har varit bra på att reformera sina ekonomier har hög tillväxt. För Finland, Sverige och Storbritannien har euron inte varit avgörande för deras goda ekonomiska resultat,” sade Borg. I verkligheten noterade euro-medlem Finland en god tillväxt på 5,5% 2006 medan Storbritannien lyckades 2.7% utanför den gemensamma valutan.

viktigare faktorer, enligt finansministern, är reformer av produkt-och arbetsmarknader, ett bra företagsklimat, utbildning och arbetskraftens förmåga att absorbera ny teknik. Borg tillade att valutaunionen inte hade lett till något stort hopp i produktivitet eller handel för euromedlemmarna sedan den lanserades 1999.

medan tidigare svenska socialdemokratiska finansministrar var frustrerade av euroområdets finansministrar, Eurogruppen, pre-cooking många viktiga beslut som då måste accepteras av hela Europeiska unionen, Borg sade att ’outs’ inte förlora politiskt inflytande på viktiga EU-frågor.

Europeiska kommissionen undvek att kommentera Borgs analys.

men det svenska näringslivet håller inte med landets finansminister.

Stefan f Obiklster, chefsekonom för Svenskt Näringsliv sa: ”Investeringar och sysselsättning har hittills utvecklats relativt dåligt, även jämfört med euroländerna. Både svenska och utländska företag säger att att vara utanför euron påverkar investeringsbesluten negativt.”

Handelsnämnden har beräknat att euromedlemskapet skulle ha ökat den svenska utrikeshandeln med 13% årligen, eller cirka 13 miljarder för export och import.mitt-högerregeringen har förklarat att den inte kommer att ta upp frågan om euromedlemskap under sitt fyraåriga mandat av respekt för folkomröstningen 2003. Men Bord medgav att det ekonomiska och politiska priset för att stanna utanför euroområdet sannolikt kommer att gå upp när fler EU-länder antar den gemensamma valutan. Statsminister Fredrik Reinfeldt delar denna uppfattning.

en stor ökning av medlemskapet i euroområdet verkar dock inte troligt när som helst snart. Sveriges baltiska grannar Estland, Lettland, Litauen och Polen förväntas inte ansluta sig före 2012.

För Sverige är det väsentliga villkoret för att införa euron att den allmänna opinionen svänger för att dika kronan.

anhängare av euron kan äntligen bli mer optimistiska-EU har nått nya, om än måttliga, popularitetshöjder i Sverige. Opinionsundersökningar visar att svenskarna uppskattar EU: s roll när det gäller att sänka livsmedelspriserna och skydda miljön, särskilt för att hantera den globala uppvärmningen.