Eros och Psyche (3)
”kärlek sätter upp resonanser i våra djupaste avgrunder. Det är en blixt av den evige inom tidens flöde.”
Aldo Carutenuto, Eros och Pathos: nyanser av kärlek och lidande
fjärilar är mycket populära begravningsmotiv. Själen är som en fjäril (”psyke” på grekiska): kortlivad och lockad till ljus. Kärlek och död, Eros och Tanathos, är nära förbundna: i kärlek utplånas ett individuellt jag genom sammanslagning med den älskade. Kärlek ger dödlig sår, lidande och ångest, vilket påminner mig om ett något störande citat från ett av Franz Kafkas brev till Milena: ”du är kniven jag vänder in i mig själv, det här är kärlek. Detta, min kära, är kärlek.”Från salighetens höjder till djupet av förtvivlan: det är psyches sätt i myten. Genom döden, som är en organisk och symbolisk del av livet, föds hon in i evigt liv genom att genomgå tester, reningar, död, uppståndelse och uppstigning. ”Döden är översättningen av livet till själ”, skrev vackert James Hillman i Animal Presences. Psyche är både dödlig och odödlig.
den sista delen av berättelsen, där Psyche har viktiga uppgifter att uppfylla, visar skapandet av sig själv. I de två föregående delarna av serien, med en kniv och en lampa, skar hon igenom den sensuella glömskan att leva i det uroboriska monsterets mage och inledde en resa mot åtskillnad och medvetande. Hennes mål är att slå samman med hennes älskade Eros men för att kunna bilda en alkemisk union med honom måste hon först bli en individuell psykologisk enhet.
den arga och sårade Eros överger psyke och livet förlorar sin mening för henne. Utan kärlek har själen ingen anledning att leva och hon överväger självmord. Historien fortsätter i psyches kniv:
”Psyche trodde att allt var förlorat. Hon lämnade palatset och kastade sig i floden, men floden, rädd för att förolämpa Eros, bar henne upp och bar henne till motsatt strand. Där mötte Psyche guden Pan… när han såg den förlorade flickan visste han omedelbart att hon led av kärlek. ”Försök inte döda dig själv”, rådde han, ” utan gå istället till kärlekens Gud och vädja till honom.
Edward Burne-Jones, Pan och psyke
psyke lämnade men hon vandrade mållöst. Efter en tid befann hon sig i riket där en av hennes systrar styrde, och så sökte hon en publik med henne. ”Jag gjorde som du rådde,” sa Psyche till henne, ” och upptäckte att min man var ingen annan än kärlekens Gud. Han övergav mig med bittra ord och sa att han visste att han hade gift sig med fel syster. Nu vill han göra dig till sin brud.’
psyches syster var överlycklig över denna nyhet. Hon sprang till sin man och uppfann en ursäkt för sin plötsliga avgång och tog sig sedan snabbt till den steniga udden där Västvinden två gånger hade transporterat henne säkert till psyches tidigare hem. Systern hoppade upp i luften, ivrig efter eros armar och föll till sin död på klipporna och stenblocken nedanför.
Psyche vandrade vidare och kom till sin andra systers rike, varefter Psyche berättade samma historia. Denna syster … mötte samma våldsamma öde.”
i Asteroidgudinnor säger Demetra George Att psyke-arketypen är kopplad till psykisk känslighet, särskilt mot andras sinne och känslor, men också med att kunna känna och kommunicera med naturen. Pan-mötet vid floden är väldigt viktigt. Pan är faunen, vildens Gud, den hornade gudomen känd för sina sexuella krafter. Naturen tar psyke under hennes vinge: varje själ på individualiseringens väg är omhuldad av naturen. Den scenen är skapandet av Psyche i den meningen att den visar hennes koppling till naturen eftersom själens separation från naturen är en illusion av sinnet. Genom att kasta sig in i floden Psyche går med på att släppa det obsessiva och patriarkala behovet av att kontrollera det naturliga flödet av liv och tid. Hon låter sig styras av arketypiska krafter – naturen, livets ström och gudarna och gudinnorna (våra medfödda arketyper). Hon är nu jordad i naturen och redo att utvecklas andligt.vad hon gjorde mot systrarna kan låta grymt, men ur en symbolisk synvinkel är det nödvändigt: de relationer som inte matar våra själar måste elimineras, hur hårda det än låter. Jesus sade: ”Jag kommer inte för att bringa fred, utan för att bringa ett svärd. För jag kom för att ställa en man mot sin far, och en dotter mot sin mor, och en dotter-in-law mot sin mor-in-law; och en mans fiender kommer att vara medlemmar av hans hushåll.”(Matteus 10: 34-39). Eller som Emily Dickinson uttryckte det så vackert: ”själen väljer sitt eget samhälle. Sedan stänger dörren.”Efter denna rening är Psyche nu redo att möta den vreda afroditen. Hon besöker Demeter och Hera först för att köpa lite tid, men får ingen hjälp från någon av gudinnorna. Gudar kräver: Du kan inte ersätta varandra, de kräver alla din dyrkan.
” Afrodite attackerade Psyche, slet hennes kläder, hennes hår och slog henne om och om igen. ”Var är din skönhet nu, värdelös tjej? Har du någon styrka, eller värde, eller uthållighet kvar? Vi ska testa din mod och se!”
känner vi oss inte alla ibland surrade av kärlekens gudinna? Psyche torteras av Afrodites två pigor, melankoli och sorg; efter en tid fortsätter gudinnan att tilldela Psyche fyra omöjliga uppgifter:
”i mitten av golvet var en enorm hög med blandade frön, korn, hirs och andra korn, som Afrodite befallde flickan att Sortera efter nattfall. … Psyche satte sig, förvirrad och övergiven och märkte inte sina första hjälpare. En myra, följt av tusentals fler, kröp mot fröna. … de sorterade hela högen i många separata högar.”
själens första lektion gäller ödmjukhet och industri, tålamod och beslutsamhet. Myror påminner Psyche om att hon skulle avstå från sin känsla av att vara speciell; även Afrodites hån hade tjänat samma syfte. Separation är ett viktigt steg i den alkemiska processen; det kräver urskiljning och gott omdöme för att skilja vete från agnarna.
nästa uppgift bestod i att samla fleece av grymma gyllene ramar, vars kraft och grymhet var den starkaste vid middagstid. Psyche erbjöds hjälp av en grön vass:
” Psyche, närma dig inte ramarna direkt. … Senare, när solen börjar gå ner, gå till ängen där ramarna har betat och samla bitarna av fleece som fångats på de låghängande grenarna.”
Psyche är framgångsrik igen tack vare att man uppnår en taoistisk tankegång, är i ett med naturen, inte konfronterar de grymma soldjuren öppet utan genom att försiktigt samla sina skatter under månens mjuka ljus. Neumann ser detta arbete som att ge fruktbar kontakt mellan det maskulina och det feminina, mellan sol-och månmedvetandet.
” symboliskt utstrålar solen sitt ljus och projicerar sin kreativa energi utåt. Månens reflekterande kvalitet returnerar ljuset tillbaka mot källan och fullbordar därmed soli-lunar-kretsen.”
Demetra George, Asteroid gudinnor
den tredje uppgiften är ännu mer skrämmande:
” Aphrodite gav psyke en delikat kristallkolv. ”Ta detta och hämta mig vatten från floden Styx.”Psyche var förskräckt. Hon visste att dess vatten var giftigt även för gudarna. Med rädsla gick hon mot den plats där det hårda vattnet tumlade över en ren klippa i en djup klyfta nedanför… i det ögonblicket tog Zeus örn synd på Psyche, svepte ner och grep kolven i hans klor. Skimming graciöst bredvid det dödliga vattnet, örnen fyllde det och återvände kolven till tjejen.”
floden Styx (”hatens flod”) var gränsen mellan jorden och underjorden. Alla gudar brukade svära sina eder vid det. På sin väg integrerar Psyche nu de arketypiska maskulina energierna som symboliseras av örnen: en solfågel av medvetande. Örnar är den motsatta energin till den energi som bärs av floden Styx: således innebär detta arbete enandet av motsatser. I samband med örnsymbolik delar Cirlot en intressant tanke i sin Symbolordlista: ”…örnens konstellation placeras strax ovanför mannen som bär Vattumannen, som följer fågelns rörelse så nära att han verkar dras efter den av osynliga band. Av detta har man dragit slutsatsen att Vattumannen ska identifieras med Ganymede, och också med det faktum att även gudarna själva behöver vattnet från de Uraniska krafterna i livet.”De högre vattenlevande vattnen i ren förståelse är juxtaposed med det mörka, giftiga vattnet av hat som strömmar i Styx. Båda strömmarna återspeglar livets och Dödens mysterier, som hela myten om Eros och Psyche gör.Aphrodite gav inte upp och gav Psyche sin sista, den mest formidabla uppgiften. Det är den fjärde uppgiften, ett nummer som Jung särskilt älskade: ett antal slutförande. Mandala, den mest perfekta symbolen för jaget (medvetandets och medvetslöshetens enhet) är uppdelad i fyra delar. Det är en bild av en stabil, evig ordning. Jung postulerade också att den manliga heliga treenigheten behöver den kvinnliga fjärde figuren för att uppnå djup och helhet, för att förena ovanstående med nedan. Fyra är antalet Materia (mor), jorden, den materiella manifestationen.
” psyches fjärde och sista uppgift var bortom jämförelse: hon skulle gå ner i underjorden och samla en skönhetssalva från Drottning Persephone. Psyche var väl medveten om att ingen dödlig någonsin återvände från en sådan resa… i förtvivlan spionerade Psyche ett högt torn och planerade igen att döda sig själv. Men tornet tog synd på henne och erbjöd detta råd: gå in i underjorden förberedd med två mynt för färjan och två honungskakor för Cerberus, den trehövdade hunden som vaktar portarna. ”Under hela resan”, varnade tornet, ” kommer det att finnas lockar för att hålla dig från ditt syfte. Du måste motstå var och en. Framför allt, Öppna inte salvan från Persephone, för det kommer att vara dödligt för dig.”
A. Zick. Psyche och Charon
tornet är den första ”icke-organiska” rådgivaren till Psyche. Det kan stå för mänsklig kultur och visdom, symbolisk för uppstigning. Det är en symbol för helhet eftersom den är både maskulin (fallisk) och feminin (en ogenomtränglig fästning). Det betecknar självpåtagna begränsningar: det ger Psyche mycket detaljerade instruktioner som måste följas till punkt och pricka. Underjorden kan bara navigeras med en fast och fokuserad attityd. Beten som frestade henne var en man vars bunt av trä hade tumlat från baksidan av hans åsna, som bad om hennes hjälp; senare lyfte ett lik som svävade på ytan av floden Styx en kall hand och bad om hjälp. Psyche visade återhållsamhet och beslutsamhet och tillät sig inte att distraheras. Hon visste att hennes resurser var begränsade och hon slösade inte bort dem. Hon vägrade att äta med Persephone och tog sig tillbaka med salvan i handen.
i antika grekiska mysterier kunde bara de som rituellt nedsteg i Hades kallas fulla initierade. En samling härkomstmyter som vidarebefordras till oss är mycket rik: min favorit är Inannas nedstigning i underjorden styrd av hennes syster, Ereshkigal. Nedstigningen var också framträdande i orfiska mysterier: den ursprungliga nedstigningshistorien var Orpheus som kom ner till Hades för att hävda sin fru Eurydice. Vi vet väldigt lite om dessa fascinerande forntida mysterier men det som hände var förmodligen att hierofanten ledde de initierade till trance och genom en andlig upplevelse utanför kroppen. Det yttersta syftet var att förlora alla jordiska bilagor och övervinna rädslan för döden. Hades rike döljer enorma rikedomar: de nya möjligheterna att vända våra liv, uppleva återfödelse och förnyelse, att föryngra oss själva genom att hitta den största skatten. Vi går ner för att hämta våra förlorade Splinter.
Paul Alfred Curzon, psyke i underjorden
psyke framträder från underjorden och historien fortsätter:
” sedan pausade Psyche. Hon betraktade burken med salva och lyfte en hand för att smeka sitt eget careworn ansikte. ”Varför ska jag helt enkelt ge detta till Afrodite?”undrade hon.”Varför inte använda en del av det själv, för att återställa min skönhet så att min älskade Eros kommer att oemotståndligt dras till mig?”Med det öppnade Psyche burken-och föll omedelbart i en Stygisk sömn. I det ögonblicket kände Eros något rör. …Han skannade landskapet och spionerade den sovande psyken, eros kysste henne vaken … ”
Edward Burne-Jones, psyke öppnar rutan
Antonio Canova, Amor och Psyche
Edward Burne-Jones, eros levererar psyke
han flög till Mount Olympus och bekände sin kärlek. Psyche accepterades bland olympierna som den nya gudinnan. Strax efter att deras barn föddes, en tjej vars namn var Pleasure (Joy).
i all tolkning av myten som jag har stött på Psyche är hånad för hennes ”narcissistiska” önskan att vara vacker för Eros. Men jag tror att vi kan titta på vad hon gjorde bildar en symbolisk ståndpunkt: själen vill rena sig själv och vara vacker för att gå samman med den älskade (förstås som Gud, som i Sufism eller kristen mysticism). Hon är en droppe som längtar efter havet.
Vi kan också se myten ur ett alkemiskt perspektiv. Alkemisterna ansåg i sin strävan efter guld (förstås som den högsta enheten i kropp, sinne och ande och aktualiseringen av jaget) att världen skulle styras av en myriad av parade krafter (motsatser). De uppfattade själen som ett Andens organ och kroppen ett själens instrument. Deras mål var självkännedom och de försökte harmonisera och balansera de motsatta krafterna först inom sig själva och sedan projicera den inre ordningen på omvärlden. Eros och psyks barn är frukten av en sådan förening, den symboliserar vårt kärleksfulla centrum. För mig är Psyche heroisk men inte i traditionell patriarkalisk mening. Hon omdefinierar helt heroiska. Som Eric Neumann skrev i Eros och Psyche: ”hon kan stå upp mot arketypernas sönderfallande kraft och konfrontera dem på lika villkor. Men allt detta sker inte i en Promethean-maskulin motstånd mot det gudomliga, men i en gudomlig, erotisk beslag av kärlek.”
Paul Baudry, Amor och psyke