Taryn Beri

Moko är unikt M och det är strikt reserverat för att göras av m exporori, för M exporori.
om antingen mottagaren eller tatuerare inte har m Exporori whakapapa, då den resulterande designen är en m Exporori stil tatuering eller kirituhi, inte moko. Ordet moko härstammar från M. A. Atua (Gud) av vulkanisk aktivitet och jordbävningar, R. A. A. A. – Därför är ursprunget till T. O. A. moko gudomligt och heligt – för mig är detta ingen liten sak, och det bör inte heller avfärdas.
ordet moko betyder också blueprint. Det är en ritning av whakapapa och kultur. Utan whakapapa och kulturkomponenten skulle det enligt min mening inte vara meningsfullt att kalla det moko.

den första moko skapades av R Macabaumoko som fortfarande var en bebis i livmodern av sin mamma papat Macaunuku-jorden. Med sin rörelse inuti hennes livmoder (vulkanaktivitet och jordbävningar) skapade han sprickor, fördjupningar och linjer på hennes hud (jordskorpan) och det var verkligen den första moko.

efter detta (i traditionen lärde jag mig som lärling – det finns andra versioner av denna berättelse) kom den berömda M. S. A. S. A. (förfäder), Mataora och Niwareka, som gjorde en lång och arduos resa till Rarohenga (R. S. A. S. A. S.) och tillbaka och tog med sig denna taonga tuku iho, konsten att T. A. A. moko, lärde sig Mataora av niwarekas far, Uetonga. Det är dessa kulturella berättelser, vår unika tikanga m Jacobori (korrekt protokoll) och whakapapa of the art back to R Jacobaumoko, som skiljer m Jacobori t moko från andra former av tatuering.
Moko är född av M-kulturen. Om en färdig tatueringsdesign inte är född av, knuten till och uttrycker den m-kulturen, då kan den inte korrekt kallas moko. Det kan säkert kallas kirituhi eller en tatuering I m-stil. För kulturell tatuering (och det är vad moko är) för att förbli kulturell tatuering, måste den vara en del av och knuten till kultur. Det finns många icke-m-tatueringar runt om i världen som gör några härliga tatueringsdesigner (och några inte så underbara) inspirerade av M-konst, och det korrekta namnet på sådant arbete är kirituhi. Att kalla detta arbete ’moko’ är felaktigt. Det här är den tankeskola som jag utbildades i.

Om du är i branschen för att använda M Jacobori konst och design i ditt arbete, och du inte har någon M Jacobori whakapapa, är det din plikt och ansvar att lära sig ordentligt (direkt från en m Jacobori expert, inte en bok, internet eller en annan icke-m Jacobori artist) och vet väl vad du gör, och visa rätt respekt och erkännande till den kultur som de mönster du använder tillhör – m Jacobori kultur.
ord och namn är viktiga och det är viktigt att få terminologin korrekt, som en icke-m-tatuering med M-bildspråk. Det är en fråga om enkel integritet och respekt för M-kulturen att du gör din due diligence och lär dig skillnaden mellan kirituhi och moko. Annars bara hålla sig till dödskallar och rosor, eller konst från din egen kultur, och lämna m Auguliori konst och design upp till de många skickliga och kapabla m Auguliori utövare ute.
det finns idag många icke-m-konstnärer över hela världen som bygger på M-konst och design som inspiration och använder traditionella m-mönster i sina konstverk och tatueringar. Detta är verkligen ett talande tecken på hur attraktiv, vacker och magnetisk m-konst verkligen är, med en global överklagande. Men enligt min mening måste dessa icke-m-konstnärer kalla en spade för en spade och inte låtsas att det de gör är ’moko’, som det inte är, och genom att säga det visar det hur lite de verkligen vet om sådana frågor, hur frånkopplad från M-kulturen de är, och vilken liten hänsyn de har till tikanga m-kulturen.
om det blir en accepterad och obestridd norm i den internationella tatueringsindustrin, för icke-m-Tatueringar, långt borta från M-kulturen, att hävda att de har rätt och förmåga att skapa autentisk moko, skulle det försämra, späda ut och undergräva vår m-Kulturkonstform och ta bort den viktiga kulturella komponenten från allt tillsammans, vilket reducerar den till konst ensam.
om icke-m-konstnärer som använder M-mönster, inte följer m-konstnärernas och kulturutövarnas vägledning och väljer att inte respektera tikanga m-kultur och korrekt protokoll Runt m-Kulturkonst, så är allt de gör att kopiera, rippa av, anslå, använda och missbruka en skatt som tillhör någon annans kultur. De hedrar inte eller gör rättvisa åt konstformen eller den kultur som den tillhör.
integritet och sanning måste upprätthållas i alla kulturella konstformer, runt om i världen, nu mer än någonsin tidigare.
det är inte rollen som icke-m-tatueringar för att definiera vad som är ’kirituhi’ och vad som är’ moko’, det här är M-ord och begrepp för att definiera sådana termer. Om icke-m-konstnärer vill delta i m-konstformer och använda M-mönster och mönster i sitt arbete, då är det deras roll att lyssna och lära av M-människor, konst, kultur och tradition.
det är en sak att vara en icke-m-Artist utomlands som påstår sig veta om m-konst eller tatuering, där ingen annan vet bättre eller har kunskapen att korrigera dig, där du är omgiven av andra icke-m-människor som vill köpa in vad du säljer dem. Det är en helt annan sak att vara en verklig konstnär med Kulturella värderingar, tikanga, kunskap och integritet, ansvarig och ansvarig för ditt eget folk och kultur.som min mentor en gång sa till mig, ’moko handlar om 99% kultur och 1% tatuering’.

notera: Denna artikel är skriven ur mitt eget personliga perspektiv, baserat på min egen whakaaro, min erfarenhet och de läror jag fick. Jag skrev det som svar på en icke-m Bisexori tatuering i Europa hänvisar offentligt till sitt arbete som ’moko’.